2018 var också trevligt
Så här års är det ju SM i kendo, men i år valde jag att stå över eftersom jag hade blivit uttagen till ett “Utlänningslag” som förra helgen tävlade i vad som förmodligen är världens största kendotävling: GAKUREN TAIKAI. Över 1200 kombattanter tävlade på 12 banor. Det är helt enkelt ett enormt evenemang! Trots att bara en endaste svensk deltog, så flaggade man ändå med en svensk flagga i Tokyo Budokan. Det kändes verkligen varmt och respektfullt!
Hur gick det för oss då?
Tja... Mina lagkamrater förlorade alla sina matcher. Då jag var lagkapten, så gick jag sista matchen och mötte den starkaste spelaren från Yokohama Kokuritsu University. Tyckte nog att jag fick in en poäng, men det tyckte inte domarna. Och domarna dömer :-)
Min match slutade 0-0. Tycker jag att jag gjorde bra ifrån mig och fick beröm av några 8-dan senseier (de brukar mest skratta åt mig, åt mina misstag). Oavsett, vi hade skoj som var 7 personer från 7 olika länder. Gillar det "internationella" och detta att umgås med folk från hela världen.
...sen njöt vi av en underbar kendofest :-)
Året 2018 har varit ett innehållsrikt år på alla plan. Både uppåt och nedåt. Det i särklass tråkigaste var att min bäste vän sedan över 30 år hastigt avled i sviterna av en ondskefull cancer. Han åts upp och liksom bara försvann.
Positivt var det att min avslitna vadmuskel (ganska exakt ett år sedan) läkte ut efter “bara” 4 månader. Då vägde jag för första gången över 100 kg. Ett riondels ton! 103 kg för att vara exakt. Men, då jag kunde börja träna igen, så har jag backat till 88 kg. Tänker mig att göra ytterligare ett räjs ned mot ca 82 kg. Men, jag blir ju så ofantligt hungrig hela tiden och det får helt enkelt vänta tills efter julematen (som här i Japan är friterad kyckling och romantik på franska restauranger) ;-)
Det mest positiva under mitt år är lite för personligt för att jag skall vilja dela med mig av, bara så där. Men de bra sakerna i livet har varit riktigt bra för mig i år :-)
Hoppas det positiva i ditt liv också övervägt det negativa under 2018.
På ettårsdagen av fjolårets förfärliga vadmuskuelskada så sprang jag min första mil igen. En solig och skön decemberdag i Yokohama! +22 C var det och det var verkligen skönt att få svettas loss lite.
Hur gick det för oss då?
Tja... Mina lagkamrater förlorade alla sina matcher. Då jag var lagkapten, så gick jag sista matchen och mötte den starkaste spelaren från Yokohama Kokuritsu University. Tyckte nog att jag fick in en poäng, men det tyckte inte domarna. Och domarna dömer :-)
Min match slutade 0-0. Tycker jag att jag gjorde bra ifrån mig och fick beröm av några 8-dan senseier (de brukar mest skratta åt mig, åt mina misstag). Oavsett, vi hade skoj som var 7 personer från 7 olika länder. Gillar det "internationella" och detta att umgås med folk från hela världen.
...sen njöt vi av en underbar kendofest :-)
Året 2018 har varit ett innehållsrikt år på alla plan. Både uppåt och nedåt. Det i särklass tråkigaste var att min bäste vän sedan över 30 år hastigt avled i sviterna av en ondskefull cancer. Han åts upp och liksom bara försvann.
Positivt var det att min avslitna vadmuskel (ganska exakt ett år sedan) läkte ut efter “bara” 4 månader. Då vägde jag för första gången över 100 kg. Ett riondels ton! 103 kg för att vara exakt. Men, då jag kunde börja träna igen, så har jag backat till 88 kg. Tänker mig att göra ytterligare ett räjs ned mot ca 82 kg. Men, jag blir ju så ofantligt hungrig hela tiden och det får helt enkelt vänta tills efter julematen (som här i Japan är friterad kyckling och romantik på franska restauranger) ;-)
Det mest positiva under mitt år är lite för personligt för att jag skall vilja dela med mig av, bara så där. Men de bra sakerna i livet har varit riktigt bra för mig i år :-)
Hoppas det positiva i ditt liv också övervägt det negativa under 2018.
På ettårsdagen av fjolårets förfärliga vadmuskuelskada så sprang jag min första mil igen. En solig och skön decemberdag i Yokohama! +22 C var det och det var verkligen skönt att få svettas loss lite.
Kommentarer
Skicka en kommentar